2014
SPiS-dagarna 2014 - välbesökt, matnyttigt och toppkul!
Årets SPiS-dagar hölls på musikskolan i Upplands Väsby den 25-26 oktober. Värdar var ortens egna slagverkslärare, Joakim Anterot och Jacob Johannesson.
Tre clinics; med värdarna Jacob och Jocke, sambaspecialisten Stig Löfholm och mästertrumslagaren Jocke Ekberg, stod på programmet förutom de stadiga punkterna: Pedagogiskt forum och årsmöte. Trevligt var att två utställare ville komma och visa sina produkter; Johan Svitzer med sitt notmaterial från Edition Svitzer och Thomas Jutestål med slagverksprodukter från Brass och slagverksservice.
Musikskolan är inrymd i ett fräscht och spännande hus med bara några år på nacken som ligger lättillgängligt alldeles bredvid järnvägsstationen. SPiS aktiviteter var placerade i ett lagom stort auditorium mitt i huset som fungerade perfekt för våra clinics.
28 Spisare dök upp på årets möte vilket måste anses som mycket bra för en rikstäckande förening med ca. 130 aktiva medlemmar.
Roligt också med långväga gäster från t.ex. Trelleborg, Visby, Aneby, Vimmerby och Kristinehamn.
Clinic 1:
"Så här jobbar vi med slagverket i Upplands Väsby" med Jacob Johannesson och Jocke Anterot
Ensemblefokus, för att lärarna vill det. (Inte pådyvlat uppifrån!)
Lektioner i grupper om 3-4 elever. Lärarna samlar tid som kan läggas där det finns behov; enskilda lektioner, speciella rep. inför konserter etc.
Två lärare som arbetar samtidigt i två rum och där man kan hoppa in hos varandra. "Eleverna är alla lärares elever". (I teamet ingår också Maria Olsson).
Barn får komma till andras lektioner och hoppa in och spela med dem om det inte stör. Ofta utvecklas ett lärande där äldre elever hjälper yngre.
Föräldrakontakt är A och O. Barnen skall vara aktiva och synas i samhället med sitt musicerande på olika sätt. Slv.lärarna ställer kravet att föräldrarna sköter logistik och mat (precis som man gör inom idrotten). Lärarens tid skall gå till undervisning, vilket föräldrarna också tycker är självklart när de tänker efter. Det viktiga är att slagverkslärarna visar hur de vill ha det. Och det gör Väsby-teamet.
Ensembletid läggs på en fast eftermiddagstid i veckan med start 15.00 för de yngsta. Även här står lärarna på sig. Istiden barnen får i hockeyn går inte att ändra på så varför inte vara lika stram? Föräldrarna får se till att barnen är på plats och det roliga är att med tydliga krav går det utmärkt.
Materialet skrivs till största del av lärarna själva, främst av skälet att allting skall kunna läggas upp på slagverkets egen hemsida utan krångel med upphovsrättslagar.
Hemsidan (One.com) är sluten och uppdateras varje vecka. Alla grupper har en egen flik. Här finns all information om tider, event, övningar, noter. (För nybörjarna finns varje vecka ett hemligt ord. Ett sätt att lära dem att gå in på hemsidan).
Pedagogiskt Forum
Tema - gruppundervisning
Martin Strand rekommenderade varmt två material med en genomtänkt pedagogisk idé som är utmärkta för att träna upp notläsningsförmågan:
Randy Eyles: Mallet for young performers
Marc Wessels: A fresh approach to Mallet Percussion
Johan Svitzer berättade om hur det mesta av Daniel Bergs två-stämmiga material på ett utmärkt sätt kan dubbleras och spelas av stora grupper.
Per Björkqvist från Göteborg berättade att han på Ed. Svitzer snart kommer ut med ett trummaterial som utgår från och kompletterar Daniel Bergs duetter.
Per visade också på video det stycke med vilket han vann EM för Indoor Percussion med sin ensemble i Belgien i våras. En mycket vacker, vit skapelse.
Den 7-8 mars 2015 bjuder han in till slagverksdagar i Göteborg.
Annat vi pratade om:
Bygga ut instrumentariet
Målbudget är ett bra sätt för att bygga ut sitt instrumentarium. Äska varje år. Sätt målet högt. Man får inte allt, men utan mål och krav får man ingenting.
Ha din ensemble knuten till RUM
Kolla med din läns-RUM ansvarige. Här finns pengar att ska för resor och annat. (t.ex. för att åka till SPiS-festivalen 28/4 2015)
Gruppundervisning (Jocke A):
Med fler elever är det lättare att hålla upp energnivån. Barnen drar igång varandra. Läraren behöver inte alltid stå för det.
Temaveckor
Bra att jobba med tema; teknik-, dataspelsmusik- malletveckor etc.
Världens tröttsammaste fråga från andra kollegor:
Kan du inte skicka en trummis till min orkester? Men hen måste vara tight och inte spela för starkt! Vårt svar: ofta ett säkert sätt för att få någon att sluta. Alltså ska vi inte skicka dit elever på vilka premisser som helst.
"Vänstay" i Göteborg på onsdagar.
Per B. berättar att kulturskolans olika delar i ett ambulerande onsdagsschema öppnar dörrarna för vem som helst till övning, fika och lyssning på ett proffs. Lite El Sistema inspirerat.
Clinic 2
"Samba batucada" med Stig Löfholm
Stig Löfholm är en verkligt entusiastisk sambamusiker men hans stora problem för dagen var att tiden var för kort för allt han ville visa och allt han ville att vi skulle pröva. Men den tid som gavs använd Stig mycket grundligt och pedagogiskt. Vi får fundera på om vi kan ordna en specialdag med längre tid så småningom.
Stig berättade att Batterian, som gruppen av batucadainstrument kallas, ska liknas vid "de fyra temperamenten". Mycket förklarar sig själv om man har förstått det.
Jord = Surdos
Eld = Repenique, Caixa och Tamborim
Luft = Guica och Ago-go
Vatten= Shaker etc.
Surdospelet är grunden för hela Batucadan och här lärde vi oss att man i nästan alla sambaskolor jobbar med tre surdos, oftast stämda i en ungefärlig tre-klang där surdo 1 har den djupast klangen.
Surdo 1 /"Maracao" = markera, är grunden.
Surdo 2 /Contrasurdo eller Segundo, står för motrymen. Surdo 3 / Terzeida, får spela lite friare.
Vi räknar i snabb 4-takt men känslan är på 2, m.a.o. en 4-takt a la brève.
Surdo 1 spelar torrt och dämpat på 1 och öppet, klingande på 3
Surdo 2 gör tvärtom: öppet på 1 och torrt på 3
Surdo 3 har en friare roll, men grunden är oftast en 2-taktsfras:
4-del på fyran i takt ett och punkterad 8-del + 16-del på fyran i takt 2. Obs! denna figur görs som allting "på feeling" där 16-dels-figurer inte spelas strikt utan närmar sig trioler.
Repenique är ledaren. Den som sätter igång och stoppar batucadan med sina signaler. Vi kämpade vilt för att förstå Stigs signaler vilket inte var så lätt då han envisades med att improvisera en stund innan den skulle komma. Men kul var det!
Tamborim, det lilla handinstrumentet, är lite av batucadans melodimakare. Stig visade den vanligaste rytmen i långsamt tempo och hur man spelar med "virado" en handledsvändning, i snabbare tempi.
Caixa, virveltrumman, är batucadaskolornas markör. Trummans rytmer avslöjar ofta vilken sambaskola det är som är ute på stan.
Sexton-delsfigurer med olika accenter är grunden, och en vanlig
figur är den där accenterna bildar rytmen i Bossa-novans clave.
Det finns ofta en mindre virveltrumma också, Tarole. Den brukar köra en "16-dels- matta" som löper mest hela tiden.
Det är viktigt att Batucadan ställer upp sig på rätt sätt!
Caixa och Repenique skall blandas med Surdos så att man kan spela
ett tight ensemblespel.
Tamborims däremot skall bilda en enhetlig grupp som står framför de övriga musikerna.
Clinic 3
"Afro-cubanskt på trumset"
Jocke Ekberg pratar om "the basic five", fem grundläggande komp som, om man behärskar dem, klarar sig på i alla väder. Han understryker dock i hela seminariet att den här musiken är en soppa av åsikter om vad som är rätt och fel och att även etniska musiker från samma del av världen träter en hel del.
Claven är alltid utgångspunkten för hur man skall frasera kompen.
Vi pratar om:
"vanlig (salsa)-clave": 3-2 eller 2-3 som används i Songo.
"Rumbaclave", där sista slaget i 3-an är synkoperat, som används i Mambo.
Songo - en ganska modern trumsetsvariant där cowbell håller 4-delar
och en synkoperad cascara-rytm spelas på virvelns rim. Rytmen är den som ursprungligen spelas med stock på timbalens eller congans sarg, (cascara = skal).
Mambo - där grundrytmen är Rumbaclave, Cascara och Tumbao, (som egentligen betyder bas). På trumsetet spelas tumbao av bastrumman och består av clavens 3- taktsdel. Oftast spelas inte ettan i takten. Jocke gör det bara då och då, särskilt när viktigare delar i musiken sätts igång.
Guaganco - är den stil som kännetecknas av den lilla melodin som bildas ur 3-takts- delen av den vanliga claven och som går från congan till den djupare Tumban (och med 4-dels upptakt på tumba). På trumset används förstås tommarna för att få fram den karaktäristiska melodin.
Mozambique - kännetecknas av ett ganska snabbt a la brèvetempo där bastrumman håller en ganska stadig "marschtakt" under cowbellrytmens synkoper.
Afro 6/8 - är precis som det låter en västafrikansk rytm där man alltid kan leka lite med musiken genom att låta en 3/4 känsla komma fram då och då som kontrast till 6/8:ans 2-takts feeling.
I noter för trummisar står det ofta att man skall spela "latin"?!
Vad kompositören menar med den svepande beskrivningen kan man verkligen undra över. Jocke Ekberg säger att man inte kan göra så mycket annat än lyssna till musiken och försöka hitta vilken stil av "the basic five" som kan passa bäst. "Songo eller Mozambique funkar nästan alltid som grund!"
Trumset i brasiliansk samba och Bossa nova.
Här skall vi översätta sambans batteria till trumsetet och det är givet att surdons rytmer skall hamna på bastrumma respektive tommar.
En virveltrumma har vi ju i trumsetet och här hamnade diskussionen i vilken handsättning som är mest lämplig för att få fram de rullande16-delarna med den viktiga accenten på den sista noten i varje grupp. Från hand till hand: hvhV, eller med paradiddle: hvvH vhhV, eller med trippelslag: hhhV. Jocke sa att man i slutändan oftast hamnar på den sistnämnda.
Ett bra sätt att få in sambans speciella karaktär av strech mellan noterna, som blir en blandning av 16-delar och trioler, kan vara att säga: Ta-ca-ra-ca (ta-ke-räcke föreslog Stefan Magnusson). Gör man det så inser man att det närmast är svårare att säga frasen rakt och osvängigt så som vi ändå inte vill ha den.
I Bossa nova visade Jocke hur man kanske bäst får fram karaktär och strech genom att arbeta med visparna. Och vilket sväng han får till!
Undertecknad Anders Holdar på piano och Jacob Johannesson på bas fick ynnesten att "kompa" Jocke Ekberg under hans clinic i låtarna Chega de Saudade och Mambo Inn. Hu, vad det var kul! Skulle man gärna göra om.
Som sammanfattning av SPiS-dagarna i Upplands Väsby kan man som vanligt konstatera att vi alla antagligen aldrig kan komma i närheten av, för oss, mer anpassade fortbildningsdagar. Vad Jocke Anterot, Jacob Johannesson, Stig Löfholm och Jocke Ekberg delade med sig av under dessa dagar är med ett ord: GULD!
Tack alla som kom! Kom tillbaka nästa gång också, och dra med er fler kollegor! SPiS behövs! Tillsammans är vi Bäst!
Med ursäkt för ev. felstavning och missuppfattning i all bröte kring det afro-cubanska! Anders Holdar, SPiS sekreterare
