SPiS-dagarna i Göteborg 26-27 oktober 2013

…ett stort tack till våra föreläsare för några otroligt intressanta och inspirerande föredrag!

Referat: Anders Holdar

 

Lördag - Per Björkqvist om arbetet med Indoor percussion

Vår värd, Per Björkqvist inledde årets SPiS-dagar på en av sina arbetsplatser: Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Där, och på hans andra arbetsplats, musikskolan Väst i Göteborg har han utvecklat en slagverksprofil med inriktning på Indoor Percussion. Per leder Göteborg Drumcorps, som sedan länge är en väletablerad formation som årligen deltar i tävlingar både hemma och utomlands med ständiga topplaceringar.

Med hjälp av 12 ungdomar visade Per den metodik på virveltrumma och melodi-instrument som används för att bygga upp den nödvändiga tekniken för Indoor percussion. En metod som givetvis fungerar utmärkt för slagverksspel generellt.

 

Virveltrumma/pad 8-8-16 ”slagverkarnas nödnummer”

Olika varianter av grundslag för virveltrumma som övas unisont av hela ensemblen.

Exempel på övning: taps med 8 h.h, 8 v.h. 16 h.h (start från höger och vänster omväxlande m.a.o). Alla slagvarianter övas med denna grundstruktur.

De som inte ännu hänger med tekniskt i snabbare tempi hakar på i förenklade varianter (typ hänger med i grundslagen). Man lägger gärna på en kompgrupp så blir övningarna extra kul och svängiga att jobba med.

Tap off

En ”signalist” sätter igång ensemblen med en Tap off. Två 4-takter där takt 1 består av

8-delar med accent på ett och tre och takt 2 av den variant som skall övas, t.ex dubbelslag. Signalistens inslag visar alltså det slag som skall tränas men även tempo, dynamik och karaktär.

En av de stora vinsterna är att ingen tid spills bort på att läraren hela tiden skall förklara vad som skall övas. Strukturen är klar. Läraren nämner slaget. Signalisten sköter resten.

Tips: kolla på Vic Firths hemsida Där finns en bas att gräva ur för att jobba med 8-8-16-övningar

Melodiinstrumenten. 2-klubbs-övningar

Skalor över fyra toner uppåt och sen nedåt. (c-d-e-f, d-e-f-g, etc.)

Återigen en signalist som sätter igång med Tap off. Takt 1 grundton, takt 2 skalmönster. Återigen ännu roligare med bas och trummor som komp.

Längre skalor upp o ned (fyra 4-takter) i olika tonarter.

ll: c-d-e-f, g-f-e-d, :ll  c-d-e-f-g-a-b-c, d2-c-b-a-g-a-b-c, d2-c-b-a-g-a-b-c2, d2-c-b-a-g-f-e-d,

ll: c-d-e-f, g-f-e-d, :ll  c

”Idioten”

Trioler från en centralton som från hand till hand kromatiskt på pulsslagen vandrar utåt och tilbaka. ccc-ccc, ciss-cc, b-cc, d-cc, bess-cc etc.

4-klubbs-övningar

Septim-ackord c-g-b-e som flyttas uppåt och nedåt en oktav.

Signalisten visar t,ex 16-delar eller uppdelningar 1-2-3-4, temo etc.

Exempel på andra varianter: trioler v.h båda tonerna, h.h uppdelade.

Kvintoler, båda tonerna från hand till hand.

Givetvis Tap-off och komp!

Pers tips! För att lättare förstå grundackorden kan man förenkla genom att bara beskriva dem som, i princip, varannan ton, eller ojämna siffror 1-3-5. Allt annat är olika varianter av ackord eller lägen av ackord.

Med låten ”Hope to see you again” från Daniel Bergs från Easy duets visade Per hur fantastiskt bra en sådan låt klingar för stor ensemble. Läckert!

Per Björkqvist betonar fördelarna med teknikövningarna i ensembleform.

Snabbare utveckling, social gemenskap, gemensamma mål. Saker som enskilt spelande aldrig någonsin kan matcha.

”Kontinuitet är A och O men det måste väl inte innebära 20 minuter per vecka. Samla ihop dem och öva tillsammans. Det blir en jättekick! (Och dessutom kan du ta ledigt resten av veckan!).”

 


Pedagogiskt Forum klicka här!


Söndag -  Jerker Johansson om xylofonens guldålder

 

Jerker Johansson, slagverkare och kapellmästare vid Göteborgsmusiken bjöd in SPiS till en clinic på sin arbetsplats, Kronhuset i Göteborgs gamla stadskärna. Temat var xylofonens historia och till sin hjälp hade han kollegan Neil Baker, orkesterns tubaist, som i detta sammanhang ackompanjerade Jerker på digitalt dragspel.

Jerker har blivit en hängiven samlare av olika melodiinstrument och han framförde sina stycken på en Deagan 1721, den enda kända i världen med en extra oktav nedåt, en Deagan 844 kallad ”Drummers special”, en vibrafon med namnet M55 - Deagan Imperial, ett klockspel kallat Deagan brown top, en s.k. ribbstol - den helt annorlunda xylofonen som slutade tillverkas redan 1923 men som ända in på 1980-talet var den vanligaste modellen i öst-staterna och till sist på Deagan Song Bells - en föregångare till vibrafonen som tillverkades 1918-24.

Ribbstolen (eg. Holz und Stroh-instrument) uppfanns av ryssen Gusikov på 1830-talet.

Jerker lämnade elegant över till Viorica Ciurila som klev upp på seminariet och visade hur man spelar detta speciella instrument, något hon lärde sig det under utbildningen  i Rumänien. Intressant att tänka på är att Shostakovitj i sina symfonier helt säkert skrev för denna typ av xylofon vilket kan förklara varför vissa passager ligger så avigt till på en vanlig xylofon medans de ligger perfekt på en ribbstol.

I början stämde xylofonens plattor enbart efter grundton men år 1927 bestämde Deagans chefsstämmare, Henry Schlüter att xylofonerna hädanefter skulle stämmas i kvinter (den första, tydliga övertonen är alltså en kvinten en halv oktav upp) och marimbor i oktaver (två oktaver upp). I.o.m. det blev det för första gången en reell skillnad i klang mellan de båda instrumenten. Innan dess pratade man bara om xylofoner. Priset för kvintstämning är att väldigt mycket trä måste slipas bort under plattan.

Xylofonens guldålder hänger samman med utvecklingen av fonografen (Edison 1877) och stenkakan som kom vid 1900-talets början. Xylofonen, med sin snabba och tydliga insvängning passade perfekt för den nya tekniken medans andra instrument lät burkiga och onaturliga. Med den elektriska inspelningstekniken, som kom 1927, lät alla instrument lika bra. Xylofonen tappade mark och guldåldern var till ända.

Utvecklingen under den gyllene eran hängde samman med instrumentutvecklingen. Den leddes av John Calhoun Deagan från Ohio, ursprungligen en klarinettist som med stor nyfikenhet tog sig an att förbättra kvalitén på musikinstrument. Han började med klockspel och gick sen vidare till xylofoner. Snart kom han att leda ett stort och framgångsrikt företag som spottade ur sig klockspel, xylofoner och marimbor i olika modeller för både proffs och amatörer.

Jerker och Neil spelade elegant upp en radda pärlor från xylofonens guldålder, bl.a. nummer av de stora giganterna, bröderna Joe och George Hamilton Green .

Vi lyssnade vi på olika inspelningar och Jerker rekommenderar särskilt en box med 6 CD där brödernas långa karriär speglas. ”The Green brothers - masters of the xylophone”.

Här kan man bl.a. njuta av George Hamilton Greens egenuppfunna sätt att spela utsmyckningar över ackorden, s.k. noddling.

Andra viktiga xylofonister och kompositörer värda att kolla upp på nätet:

Sammy Hermann, Henry Breuer, Red Norvo.

Låtar på seminariet:

Oh le southern Plantation Patrol  arr. Samesnic

Danserskan ifrån Sevilla av B. Seidler Winker

Mallets alla turk av Henry Breuer

Dancing stars av Joe Hamilton Green

The Musical Box av Anatolij Jadow

Knocking on wood, Hole in the wall och Dance of the Octopus av Red Norvo

Caro mi ben av Tomaso Giordano (1600-tal)

Dagen är nära av Händel

Forgotten dreams av Leroy Anderson

 


 

Per-Anders Skytt och Christian Nilsson - Polyrytmik

Per-Anders Skytt, trummis och pedagog bl.a. vid Bollnäs Folkhögskola och Hulebäcksgymnasiet och Christian Nilsson, trummis och lärare vid Hulebäcksgymnasiet höll i en clinic på temat polyrytmik.

Nyckelord från seminariet: Rytmiskt gehör

Gestaltat genom låten Ishmael i 7/16 takt där en fras återkommer identiskt fast på både downbeat och offbeat.

Periodkänsla

Gestaltat genom symmetrisk musik, dvs. vanliga 8-taktersperioder och asymmetrisk

musik gestaltat av en countreylåt i perioderna 3+3+4 samt Mozarts Eine Kleine Nachtmusik. Melodi och ackord gör att en asymmetrisk period ändå känns symetrisk,

som i exemplen ovan.

Allt är ändå relativt!

En balkanmusiker som ständigt jobbar med växlande taktarter skulle aldrig säga att det är asymmetriskt utan deras egen speciella symmetri.

Underdelning av puls - språkbruk i undervisning

Jämn puls går jämt ut med varje slag av en grundpuls, fast snabbare! Lägsta möjliga blir två åttondelar mot fjärdedels-puls. Sen trioler, kvartoler, kvintoler etc. Men Per-Anders tycker att man skall vara noggrann med språket. Det ska vara konsekvent. Ett sätt som kan vara bra när man spelar med elever kan vara att prata om två -underdelning, tre-underdelning, fyr- etc . Man pratar alltså inte om noterna, bara förhållandet mellan pulsslag. Och pratar man trioler bör man i konsekvensens namn prata om duoler, kvartoler etc.

Övningar - blanda t.ex. 16-delar o kvintoler

Per-Anders uppmanade oss att öva olika grupperingar mot metronom. Att bara öva t.ex. kvintoler mot en puls håller inte hjärnan aktiv. Vi börjar tänka på annat. En takt 16-delar kombinerat med en takt kvintoler håller oss kvar mentalt i övningen.

16-delar och kvintol med accenter

I 3-takt: En takt 16-delar med accent på var tredje slag följt av en takt kvintoler likaså med accent på vart tredje slag.

Förskjut accenten

16-delar mot puls där man accentuerar och intensivlyssnar på 16-del nr två, tre o fyra i grupperingarna. Ta bort övriga 16-delar efter ett tag. Spela bara accenten o pulsslaget.

Polyrytmik

D.v.s. två pulser mot varandra och som kräver två pulsslag. Ex 3/2 och 5/4

Observera för att inte skapa förvirring: den sista siffran anger alltid grundpulsen och den första motpulsen.

Lyssna på: Veronica Maggio ”Finns det en så finns det flera”. 16-dels figurer med accenter där accenterna skapar en snabbare puls mot grundpulsen.

Lästips: Mulle Holmqvist (lärare på Fridhem) ”The Reference Rhythm Method”