För att nå målet att få en mer inspirerad elev, enligt CPR metoden, måste läraren utveckla sitt sätt att samtala med eleven och lära sig att undvika ett slentrianmässigt språkbruk att kritisera som t.ex: "Jättebra, men..." Om man använder den sletrianmässiga frasen kan det bli att eleven tänker: "Var det alltså inte bra?"

Efter att Peter gått igenom tankegångarna i CRP övergick han till ett praktiskt exempel där Joakim Anterot (som kallas eleven framöver) spelade ett stycke för en grupp utvalda lyssnare (som vi kallar lärare framöver). Peter Melin tog själv rollen som Facilitator, vilket kan beskrivas som en samtalsledare.

Patrik Wetterström - Gatusamba för alla

Patrik Wetterström

Patrik har jobbat på Kulturskolan i Stockholm i mer än 20 år som slagverkslärare där han arbetat med individuell undervisning och ensemblespel. Han har även jobbat med skolklasser runt om i Stockholm och lärt ut "Gatusamba för alla".

Patrik berättade att hans förhållningssätt till Samba Batucada handlar om att ha roligt och inte på något vis vara ortodox stilmässigt. För att spela samba behöver man inte vara slagverkare utan alla kan vara med om man anpassar nivån till gruppen. Att få alla att känna sig behövda och vara delaktiga i ett sammanhang är det väsentliga och här passar gatusambans rytmer perfekt.

Det stora scengolvet i SMI:s konsertsal var fyllt av trummor, surdos och annat och strax hördes en intensiv ljudmatta tränga ut från salen när ca. 50 glada spelare drog igång. Hälften spisare och hälften RUM-deltagare som för en stund behövde något kraftfullt att ta itu med.

Efter att snabbt ha gått igenom grundrytmerna för surdos, virveltrumma, agogo och tamborim började Patrik att skapa former för samspelet. Med hjälp av visselpipa och stora armrörelser signalerade han vad som skulle hända; stopp och solon men framför allt olika typer av break, oftast i call & response-stil, där han själv med visselpipa och repenique-trumma skapade de rytmer som gänget skulle härma innan man åter drog igång gatusamban igen. Efter en och en halv timme var alla trötta och glada men däremot inte döva. Rediga hörselkåpor hade räddat oss!

Patrik med deltagare

Martin Strand och Joakim Anterot - Pedagogiskt Forum

Martin Strand och Björn Persson

Vi fördjupade oss i tankarna kring Critical Response Process. Joakim fungerade som en facilitator och ett antal spisare fick vara referensgrupp när Björn Persson och Martin Strand framförde en liten duett av Teleman på marimba.
Diskussionen kom att handla mycket om hur CRP-metoden kan appliceras på en trumlärares vardagliga undervisningssituation som ju oftast handlar om ett möte med en eller möjligtvis några elever.

Flera menade att CRP är en bra plattform. Men som lärare kan man ändå inte alltid kan vara coach utan ibland måste vara formell, mot studenter, föräldrar … Frågan är: När är det rätt tillfälle att använda CPR?

En intressant fundering som kan tänkas på.

Som en slutsats på diskussionen kunde vi enas om att bara tanken på att ha ett system för samtal kring elevens spel gör oss bättre och mer jämbördiga som lärare.

Åldersintegrerat ensemblespel

Martin Strand

Martin Strand redovisade sitt sätt att arbeta åldersintegrerat i ensemblespel med grupper från mellanstadiet till gymnasiet. Han kallar konceptet för Samba och Sushi. Som exempel visade Martin SPiS-samban i en härlig version från en tidigare konsert. På frågan om de yngre barnen tyckte att det var ok att jobba med de äldre fick han bara positiva svar och tvärtom ansåg gymnasieungdomarna att de små var klart godkända som spelpartners. Musik ger gemenskap över gränser! I en intressant passus berättade Martin om att problemet med luckor i partituret, när ungdomar uteblir från ensemblerepetitioner, löste sig då två fick samma stämma. Plötsligt var ingen sjuk längre! Kan det handla om en konkurrenskänsla, man vill ha koll, undrar undertecknad.

Ambidexter - tvåhänt!

Martin Strand redovisade en undersökning som han och kollegorna gjort på Nacka musikskola. Det visade sig att de flesta var högerhänta men att det fanns flera fall av cross-overs där en högerhänt person har vänstern som favorit med fötterna. Några var ambidexter d.v.s. lika bra på båda sidor. En fördel i trumspel kan tyckas.

Kring detta ämne utbröt en livlig diskussion. Alla kollegor har råkat ut för problemet med hur man ska ställa upp trummorna för de som inte är högerhänta. Tomaz Nilsson, som är vänsterhänt konstaterade att han aldrig upplevt det som ett problem att spela på ett högerställt trumset. Han har följt Gene Krupas tips att ”göra saker med fel hand”. Det handlar inte om styrka utan om att träna hjärnan att öka snabbheten i signalen till handen. Christer Teglund, som också är vänsterhänt höll med om att det bara handlar om övning; hjärnan lär om, hjärnan utvecklas!

Efter två fullmatade SPiS-dagar kunde ett 30-tal spisare börja dra sig hemåt uppfyllda av nya idéer att omsätta i sitt arbete. SPiS är en grym förening! Vi träffas, vi lär av varandra, vi har kul!

Referat: Anders Holdar, SPiS sekreterare