Dag 1


Peter Melin och Joakim Anterot - Critical Response Process


Peter Melin                                                                                            Peter Melin och Joakim Anterot

 

Peter Melin är verksam som Universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet där han undervisar i röst- och talgestaltning. Metoden Critical Response Process (CRP) kommer från dansaren Liz Lermans och är en metod för feedback, med målet att få elever inspirerade att nå framsteg och motiverad till eget övande.

För att nå målet att få en mer inspirerad elev, enligt CPR metoden, måste läraren utveckla sitt sätt att samtala med eleven och lära sig att undvika ett slentrianmässigt språkbruk att kritisera som t.ex: "Jättebra, men..." Om man använder den sletrianmässiga frasen kan det bli att eleven tänker: "Var det alltså inte bra?"

Efter att Peter gått igenom tankegångarna i CRP övergick han till ett praktiskt exempel där Joakim Anterot (som kallas eleven framöver) spelade ett stycke för en grupp utvalda lyssnare (som vi kallar lärare framöver). Peter Melin tog själv rollen som Facilitator, vilket kan beskrivas som en samtalsledare.

Joakim Anterot

 

 

Här är stegen i Critical Respons metoden som lärarna använde sig av:

1, State of meaning

Vad gav det mig som lärare? (Här ger man en spontan, kort men framför allt positiv feedback. Man måste ha i åtanke att eleven har vågat ställa upp i en utllämad situation och att bara ha gjort det är positivt.)

 

2, Elevens fråga till läraren

Här får eleven ställa frågor om hens uppträdande till läraren ur hens perspektiv.

Tex: "Jag har jobbat på att få en viss känsla i stycket. Jag har tänkt på detta "..."  Var det något ni upplevde?"

 

(Det här är en kritisk punkt för läraren. Man får inte gå in på punkt 1,3,4. Bara svara konstruktivt på elevens fråga.)

 

3, Lärarens frågor till eleven

Tex: ”Varför valde du detta stycke?" "Vad ville du få ut av din musik?" "Hur mycket har du jobbat på detta?"

 

4, Åsikter

Först nu kommer värderingar in men på ett ärligt och mjukt sätt. Det viktigaste här är att ställa frågan:

"Jag har en åsikt, vill du höra?"

Vill eleven inte höra din åsikt så vet hen förmodligen vad som behövs jobba på. Men vill eleven ha din åsikt kan man förhoppningsvis få en positivt, konstruktiv och ett utvecklande samtal enligt Criticial Respons metoden.

 


Punkt 1-3 är alltså ett förhållningsätt att inte börja med negativ respons. Eleven får genom metoden tid på sig att tänka igenom vad som gått bra eller mindre bra och blir inte direkt pådyvlad en massa åsikter om ditt och datt.Först vid punkt 4 kan man som lärare komma med tuffare respons (om så behövs) men då på ett vilkor som förhoppningsvis inte trycker ner eleven.

Metoden kan träna upp enskilda/grupp till bra samtal och hur man ger och tar kritik på ett öppet sätt.

5, Check out - Facilitatorn frågar vad tar vi kan ta med oss från idag?

Här lyfter elever och lärare sin syn på det som hänt

 

 

 

Referensgruppen


 

Georg Härnsten Egg - Gong Bass Theory


Georg Härnsten Egg

Georg Härnsten Egg är en trumslagare som i många år verkat främst inom rockgenren. Med bandet Dynazty har han givit ut 5 album och turnérat runt världen. Som frilansande trummis har han spelat med Joe Lynn Turner, Brian May, Kee Marcello m.fl.

Georg har utvecklat en teknik han kallar Gong Bass Theory. Tekniken bygger på att spela höger fot på bastrumman och vänster hand på en stående bastrumma. På detta vis kan man utföra mönster som normalt skulle kräva dubbelpedal utan att behöva involvera vänsterfoten, vilket öppnar för nya möjligheter runt trumsetet. I praktiken fungerar det så att vänsterhanden primärt både spelar på den stående bastrumman till vänster och slagen på virveltrumman. Då kan höger hand i stor utsträckning kompa på hi hat eller ride.

 

En väldylld sal under Georgs Clinic

En avgörande kunskap för att bygga upp sitt Gong Bass-kunnande är att träna på balansen. Man måste kunna utföra alla komp och fill med bevarad balans mitt i kroppen. Alla övningar, som oftast är olika typer av paradiddles, övas med att foten på hi hat gör antingen fjärdedelar, åttondelar eller efterslag på åttondelar.

Georg visade sin bok i ämnet som snart, förhoppningsvis, kommer ut på förlag. Hans öppna och ödmjuka sätt bäddade för ett härligt seminarium där ett 30-tal spisare lyssnade, ställde initierade frågor och tog med sig övningslust hem för att träna sig på något nytt.

 


 

Årsmötet 2016

Styrelsen utseende förändrades inte för arbetsåret 2017-2018 utan ser ut som förra året:

 

Ordförande: Björn Persson

Vice ordförande: Joakim Anterot

Kassör: Håkan Fritzson

Sekreterare: Anders Holdar

Ledamot 1: Martin Strand

Ledamot 2: Joakim Högås

Ledamot 3: Tomaz Nilsson

Ledamot 4: Stefan Schöning

 

Några av deltagarna under årsmötet

 


Dag 2


Patrik Wetterström - Gatusamba för alla

Patrik Wetterström


Patrik har jobbat på Kulturskolan i Stockholm i mer än 20 år som slagverkslärare där han arbetat med individuell undervisning och ensemblespel. Han har även jobbat med skolklasser runt om i Stockholm och lärt ut "Gatusamba för alla".


Patrik berättade att hans förhållningssätt till Samba Batucada handlar om att ha roligt och inte på något vis vara ortodox stilmässigt. För att spela samba behöver man inte vara slagverkare utan alla kan vara med om man anpassar nivån till gruppen. Att få alla att känna sig behövda och vara delaktiga i ett sammanhang är det väsentliga och här passar gatusambans rytmer perfekt.


Det stora scengolvet i SMI:s konsertsal var fyllt av trummor, surdos och annat och strax hördes en intensiv ljudmatta tränga ut från salen när ca. 50 glada spelare drog igång. Hälften spisare och hälften RUM-deltagare som för en stund behövde något kraftfullt att ta itu med.


Efter att snabbt ha gått igenom grundrytmerna för surdos, virveltrumma, agogo och tamborim började Patrik att skapa former för samspelet. Med hjälp av visselpipa och stora armrörelser signalerade han vad som skulle hända; stopp och solon men framför allt olika typer av break, oftast i call & response-stil, där han själv med visselpipa och repenique-trumma skapade de rytmer som gänget skulle härma innan man åter drog igång gatusamban igen. Efter en och en halv timme var alla trötta och glada men däremot inte döva. Rediga hörselkåpor hade räddat oss!

Patrik med deltagare


 

Martin Strand och Joakim Anterot - Pedagogiskt Forum

Martin Strand och Björn Persson

Vi fördjupade oss i tankarna kring Critical Response Process. Joakim fungerade som en facilitator och ett antal spisare fick vara referensgrupp när Björn Persson och Martin Strand framförde en liten duett av Teleman på marimba.
Diskussionen kom att handla mycket om hur CRP-metoden kan appliceras på en trumlärares vardagliga undervisningssituation som ju oftast handlar om ett möte med en eller möjligtvis några elever.

Flera menade att CRP är en bra plattform. Men som lärare kan man ändå inte alltid kan vara coach utan ibland måste vara formell, mot studenter, föräldrar … Frågan är: När är det rätt tillfälle att använda CPR?

En intressant fundering som kan tänkas på.

Som en slutsats på diskussionen kunde vi enas om att bara tanken på att ha ett system för samtal kring elevens spel gör oss bättre och mer jämbördiga som lärare.

 

Åldersintegrerat ensemblespel

Martin Strand

Martin Strand redovisade sitt sätt att arbeta åldersintegrerat i ensemblespel med grupper från mellanstadiet till gymnasiet. Han kallar konceptet för Samba och Sushi. Som exempel visade Martin SPiS-samban i en härlig version från en tidigare konsert. På frågan om de yngre barnen tyckte att det var ok att jobba med de äldre fick han bara positiva svar och tvärtom ansåg gymnasieungdomarna att de små var klart godkända som spelpartners. Musik ger gemenskap över gränser! I en intressant passus berättade Martin om att problemet med luckor i partituret, när ungdomar uteblir från ensemblerepetitioner, löste sig då två fick samma stämma. Plötsligt var ingen sjuk längre! Kan det handla om en konkurrenskänsla, man vill ha koll, undrar undertecknad.

Ambidexter - tvåhänt!

Martin Strand redovisade en undersökning som han och kollegorna gjort på Nacka musikskola. Det visade sig att de flesta var högerhänta men att det fanns flera fall av cross-overs där en högerhänt person har vänstern som favorit med fötterna. Några var ambidexter d.v.s. lika bra på båda sidor. En fördel i trumspel kan tyckas.

Kring detta ämne utbröt en livlig diskussion. Alla kollegor har råkat ut för problemet med hur man ska ställa upp trummorna för de som inte är högerhänta. Tomaz Nilsson, som är vänsterhänt konstaterade att han aldrig upplevt det som ett problem att spela på ett högerställt trumset. Han har följt Gene Krupas tips att ”göra saker med fel hand”. Det handlar inte om styrka utan om att träna hjärnan att öka snabbheten i signalen till handen. Christer Teglund, som också är vänsterhänt höll med om att det bara handlar om övning; hjärnan lär om, hjärnan utvecklas!

 

Efter två fullmatade SPiS-dagar kunde ett 30-tal spisare börja dra sig hemåt uppfyllda av nya idéer att omsätta i sitt arbete. SPiS är en grym förening! Vi träffas, vi lär av varandra, vi har kul!

 

Referat: Anders Holdar, SPiS sekreterare